Turismhistoria - Gotland
©
Carl-Henrik Berg 2008-2012

 

 

 

 

Denna webbplats, Utflykten, är en unik resurs i synnerhet när det gäller just kunskapsuppbyggnad i ämnet Turismens historia. Detta såväl i ett nationellt som ett nordiskt och internationellt perspektiv. Här samlar undertecknad, Carl-Henrik Berg, resurser i form av egenproducerat eller av mig digitaliserat material och länkar till externt producerat material om turismhistoria, digitaliserade resehandböcker och reseskildringar m.m. Även länkar till radioprogram i ämnet och gamla journalfilmer om exempelvis gotlandsturismen anno 1947 återfinns på denna sida. Endast här hittar man också en översikt över museer i världen med turismhistorisk inriktning.

I december 2008 hölls ett inspirationsmöte på Högskolan under stridsropet:
Gotland behöver ett Turismmuseum! (här ett närmare sex minuter långt lokalt radioinslag)
Gotlands Tidningar skrev (den 10/11 2008) i samma veva som tanken lanserades om
"Diskussioner om ett turism-museum i Visby". Inspirationsmötet hölls den 11/12 2008, och därifrån rapporterade följande dag Gotlands Allehanda: "Gotland behöver museum för turism". Samma dag skrev Gotlands Tidningar: "De vill ge ön ett turism-museum"

Så här presenterades saken på Högskolans webbplats:

Högskolan på Gotland "vill väcka tanken på ett museum som ännu så länge saknas, men som skulle vara ett utmärkt tillskott i museivärlden – ett museum om turism i både ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ett hållbart museum för både gotlänningar, forskare och turister."
På agendan för dagen finns:

  • Varför ett turismmuseum med forskningscentrum på Gotland?
  • Turismens historia inom turismforskningen i Sverige och internationellt
  • Högskolan på Gotlands erfarenhet av turismforskning
  • Turismmuseer i Europa
  • Var finns föremålen och arkivhandlingar?
  • Hur går vi vidare?

Läs mer på Utflyktens sida om museer i världen med turismhistorisk inriktning!

2012: Gotlands Allehanda 5/9 2012 - På Högskolan är souvenirer i fokus (artikeln avslutas:
"Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön för gotländska souvenirer är en del i satsningen att skriva Gotlands turismhistoria. Jämte etnologen Carina Johansson ingår historikern Michael Scholz, konstvetaren Eva Nodin och företagsekonomen Ola Feurst i den tvärvetenskapliga gruppen. På gång är också ett samarbete med Arkivcentrum som har ett rikt fotografiskt material om turismen på ön.")
Vi får vänta och se vad som kommer ut av detta. Som kuriosa kan i sammanhanget nämnas att sommaren 1868 framfördes i Visby en "Romance för Violoncell" med titeln Souvenir de Visby.
Kompositören själv framförde detta verk. Han hette Fritz Söderman och skrev musiken under sitt första besök på Gotland sommaren 1860. Då fanns ännu inte det vi i dag menar med souvenirer.

Gotlands turismhistoriske nestor Lennart Bohman (1921-2005) skrev en intressant översiktsartikel i ämnet i Gotländskt arkiv år 1985, med anledning av att Gotlands Fornsal i Visby detta år hade en sommarutställning om den gotländska turismen, inspirerad av den då hundraårsfirande Svenska Turistföreningen, STF.
I slutet av denna innehållsrika uppsats, "Ett badhus i Visby!", skriver Lennart Bohman:

"Vid ett seminarium på Gotlands Fornsal i oktober 1985 diskuterades ämnet [turismens framväxt på Gotland] och framhölls bland angelägna forskningsuppgifter de inrikes passen (fram till 1860); den gotländska badhusverksamheten sedd mot svensk och utländsk bakgrund bl.a med tanke på social rekrytering; takten i framväxten av den gotländska turismen jämförd med andra landskaps; effekten av Prinsessan Eugenies sommarhus Fridhem på fritidsbebyggelsen kring Högklint; den reklaminriktade marknadsföringen av Gotland vid sekelskiftet 1900 genom Gotlands Turistförening samt en systematisk inventering av svenska och utländska reseberättelser från 1900-talets Gotland."

Nedan följer en provkarta på några av de befintliga resurserna i detta ämne. I slutet listas en allt eftersom växande rad av de svenska och utländska reseberättelser Bohman efterlyste - här med direktåtkomst till skildringarna i digitaliserat format. Men inledningsvis kommer först - före vykortsbilderna på 1900-talets badliv - nedan ett kort avsnitt om Kallbadhusets föregångare Visby vattenkuranstalt, som ett illustrativt smakprov på vad man kan gräva fram som informationsåtervinnare och turismhistoriker idag - utan att ens lämna skrivbordsstolen. Följ länkarna och förundras!

En av pionjärerna var A. F. Melander, läkare vid Wisby Bad- och Vattenkuranstalt. Han skrev bl.a. boken Helsovård - naturmedicinska studier och iakttagelser (Stockholm 1873). Tidigare hade han varit med och byggt upp kurorten Mösseberg.

Melander hade gjort om det gamla badhuset i Visby till vattenkuranstalt 1868. Här ett tidigt foto med intressant bildtext från 1861, från boken/bilddatabasen "Visby Förr i Tiden" (för de turismhistoriskt extra intressanta bilderna ur denna bok se lista nedan!). Kuranstalten var då starkt färgad av frikyrkliga krafter (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS). Här ger dr Henrik Berg (1858-1936) en glimt av hur detta kunde yttra sig i Visby kring år 1892, i Hälsovännen år 1916, s. 106-107. Se också Helsingfors Dagblads jämförelse mellan Visby och Hangö i notis ("Hangö som badort") från den 19 augusti 1885. Den 25 september 1887 skrev Wasa Tidning om "Finnar på svensk botten" - dvs som badgäster i Visby. I Helsingforstidningen Vikingen kunde man den 20 mars 1872 läsa denna Visbyskildring från en badsejour på orten en tidigare sommar.

Från 1894 hette denna inrättning Wisby Hafsbad och Wattenkuranstalt. Läs mer i detta Badortsbref ur Björneborgs Tidning den 14 augusti 1897. Men se framför allt följande prospekt över

WISBY WATTENKURANSTALT 1892. Säsong 7 Juni till 1 September.

Hör Waldemar Falck berätta om Kallbadhuset och badandets historia i Visby! (SR, fem och en halv minut)



 

"Ta tåget Gotland runt 1947! Ta gotlandsbåten till Visby, se folkvimlet på hamnen, åk med Fåröfärjan, ät  på Sudersands Badrestuarang, ta buss till
Hoburgsgubben och bada på Snäck. Det ser kanske ut som en vanlig turistresa till Gotland. Nu kan du uppleva denna resa år 1947...Filmens innehåll:
Gotlandsbåten, Visbys silhuett och en titt på Snäckgärdsbaden. Stig på i Visby och res till Lärbro station. Färja till Fårö. Sudersand med badliv. Slite-Roma järnväg och Roma station. Burgsviks station och stins. Ta bussen till Hoburgsgubben, och avsluta vid Klintehamns station. Utsikt från Högklint, Visby i fonden.
Filmen finns med i det arkiv som öppnats av SVT på nätet. Filmarkivet.se har på sin sida en film om Visby år 1921. Och en om Gotska Sandön (från 1948).

(Här finns en 23 minuter lång mer översiktlig nätföreläsning i ämnet Turismens historia internationellt och nationellt från Högskolan på Gotland, Turismvetenskap.)

Det turistiska upptäckandet av Gotland såväl inom som utom ringmuren är en ännu oskriven historia. En ort som under tidigt 1900-tal utvecklades till badort var Ljugarn på östkusten (se karta över Gotland från STF:s årsskrift för 1905 här och ett omdöme om Ljugarn som badort från samma källa - "Ljugarn är en gotländsk badort, en badort i smått, men kanske just därför så mycket behagligare"). Från Slite skrev redan i februari1861 tillförordnade provinsialläkaren F. M. Kåhe i Gotlands norra distrikt: "Helsobrunnar och Badorter finnas icke. Jag anser dock att Slite skulle blifva en lämplig plats för en badort, synnerligast som "gyttja" från den närbelägna Bogeviken af härvarande Postmästare Ekman blifvit funnen och mig förevisad. Den hade en stark lukt af vätesvafla och ett i en blylösning doppadt papper blef hastigt svart. Den sena årstiden och mellan kommande göromål hindrade mig att taga närmare reda på beståndsdelarna. Emellertid har jag sökt förmå ståndspersonerna häromkring att bilda ett bolag för uppbyggandet af ett badhus, liksom för byggandet af ett litet sjukhus, hvilket är af yttersta nödvändighet. Endast den svåra penningbristen är skuld till att icke åtminstone det sednare kommit till verkställighet."

Att man Slite år 1860 hade funderingar på en lokal kurort kan upplevas som ren kuriosa, men är ändå intressant och visar på en vurm för lokala hälsofrämjande kurorter som fanns i riket just vid denna tid. Och med ångbåtstrafiken blev Gotland från och med 1850-talet tillgängligt på ett helt annat sätt än tidigare. Hundra år senare kom en ny innovation sjövägen - den moderna bilfärjan!

Ja, det finns många trådar att nysta i och många paralleller att dra för en tvärvetenskaplig turismhistorisk forskning! Exempelvis kvinnorna inom turismnäringen. Vi får inte glömma hotelldrottningen Wilhelmina Skogh, som föddes i Rute på Gotland år 1849!

Turismhistoriska bilder ur boken/bilddatabasen "Visby Förr i Tiden" (Falck 1988, numrering som i tryckta boken):

http://130.237.186.140/vft/data/b0001.htm - VISBY HAMN: LAVERING AV M.G. ANCKARSWÄRD 1826
http://130.237.186.140/vft/data/b0005.htm - INTERIÖR FRÅN FARTYGET MARIE SOPHIE. LAVERING AV M.G. ANCKARSWÄRD 1826
http://130.237.186.140/vft/data/b0012.htm - VISBY HAMN. TECKNING AV P.A. SÄVE 1855
http://130.237.186.140/vft/data/b0015.htm - BADHUSPARKEN SÖDER OM HAMNEN. FOTO 1861
http://130.237.186.140/vft/data/b0016.htm - BADHUSET MODERNISERAT TILL VATTENKURANSTALT. FOTO CA 1870
http://130.237.186.140/vft/data/b0017.htm - BADHUSANLÄGGNINGEN. FOTO OMKRING 1880
http://130.237.186.140/vft/data/b0018.htm - VISBY HAVSBAD. FOTO 1910
http://130.237.186.140/vft/data/b0019.htm - FISKARTORPETS SERVERING. FOTO OMKRING 1880
http://130.237.186.140/vft/data/b0021.htm - KALKUGNAR VID VISBORGS SLOTT. TECKNING AV JOHAN KAHL 1846
http://130.237.186.140/vft/data/b0030.htm - BÅTEN ANLÄNDER TILL VISBY HAMN. FOTO K J A GARDSTEN 1909. (Turistpaviljongen från 1899 skymtar)
http://130.237.186.140/vft/data/b0044.htm - VISBY HAMN VID KEJSAR WILHELM II:s BESÖK 1893 (Hohenzollern, 18 juli 1893)
http://130.237.186.140/vft/data/b0048.htm - NYA HAMNEN BYGGS. TECKNING AV P.A. SÄVE 1872 (Badhytter på Holmens västra sida!)
http://130.237.186.140/vft/data/b0059.htm - OMRÅDET NORR OM HAMNEN. FOTO FRÅN SLUTET AV 1870-TALET
http://130.237.186.140/vft/data/b0060.htm - VISBY HAVSBAD EFTER FLYTTNINGEN FRÅN HOLMEN 1912
http://130.237.186.140/vft/data/b0068.htm - PRINSESSAN EUGENIE'S PAVILJONG VID KRUTTORNET. TECKNING AV P.A. SÄVE 1860
http://130.237.186.140/vft/data/b0085.htm - VARMBADHUSET BYGGS. FOTO 1913
http://130.237.186.140/vft/data/b0086.htm - INTERIÖR FRÅN VARMBADHUSET. FOTO 1915
http://130.237.186.140/vft/data/b0098.htm - KORSGATANS SÖDRA ÄNDE. FOTO OMKRING 1900 (Badinrättning här från 1880)
http://130.237.186.140/vft/data/b0435.htm - SYDVÄSTRA TORNET AV VISBORGS SLOTT. TECKNING AV P. A. SÄVE 1845 (DBW:S badhus!)
http://130.237.186.140/vft/data/b0691.htm - S:T OLOFS KYRKORUIN FRÅN ÖSTER. FOTO OMKRING 1890
http://130.237.186.140/vft/data/b0700.htm - DBW:S PAVILJONG. FOTO OMKRING 1890
http://130.237.186.140/vft/data/b0826.htm - DOMKYRKAN FRÅN KYRKBERGET. FÄRGLITOGRAFI AV A. MAYER 1838 (Voyages ...du Nord)
http://130.237.186.140/vft/data/b0841.htm - SERVERING I SNÄCKGÄRDSPORTEN. MÅLNING AV OKÄND KONSTNÄR 1840-TAL
http://130.237.186.140/vft/data/b0842.htm - STADSMURENS NORDVÄSTRA DEL
http://130.237.186.140/vft/data/b0845.htm - PARTI AV NORDERMUR MOT HAVET. LITOGRAFI AV A. MAYER 1838 (Voyages ...du Nord)
http://130.237.186.140/vft/data/b0858.htm - NORDERMUR MOT HAVET. LITOGRAFI AV A. MAYER 1838 (Voyages ...du Nord)
http://130.237.186.140/vft/data/b0862.htm - UTSIKT FRÅN DOMKYRKAN MOT NORR. FOTO 1880-TALET
http://130.237.186.140/vft/data/b0959.htm - PALISSADERNA, KV APELN. FOTO FRÅN NORDVÄST 1860-TALETS SLUT (Promenadplats)
http://130.237.186.140/vft/data/b0961.htm - PALISSADERNA, NEDRE DELEN. FOTO 1890-TALET (Wisby Wattenkuranstalt)

Ytterligare några lokala gotländska länkar:
Turisthistoria - Länsstyrelsen Gotlands län
Det gotländska turistnäringens expansion - Toftagården, om framväxten av hotell och pensionat
Historik Gotlands turistförening (1896-). Fler viktiga tidpunkter 1896-1995 finns i denna pdf
Visbys kyrkor och ruiner
Historiska kartor - bl.a. bildspel - Gotland och Visby
WebGotland

Det finns oändligt mycket relevant digitalt material i ämnet gotländsk turismhistoria att tillgängliggöra på denna Utflyktens Gotlandssida, och i mån av tid lägger jag fortlöpande till ytterligare länkar till digitaliserade källtexter (reseskildringar, resehandböcker m.m.). Jag vill också rekommendera sökningar i bibliotekens kataloger; närmast då Almedalsbiblioteket där man enkelt kan söka fram litteratur (böcker och artiklar) om Gotland + Turism. Se denna länk.
På motsvarande sätt kam man där få fram en träfflista på
Gotland + Resekildringar, etc.

Litteratur om turismhistoria kan sökas med just det ämnesordet i bibliotekskatalogen hos Högskolan i Dalarna
Äldre turismhistorisk litteratur kan man köpa via
Bokbörsen!

Se också den nationella litteraturdatabasen LIBRIS, där man bland det digitaliserade materialet hittar:
Förteckning öfver alla inom Gotlands län varande skjutshåll, upptagande gästgifvaregårdarnes namn i alfabetisk ordning, skjutshållens längd i mil och tiondedels mil, samt den lega som för skjutsning är vid hvarje gästgifvaregård bestämd äfvensom beloppet (1876 resp. 1880)

Nedanstående översikt över digitaliserad litteratur relevant för ämnet gotländsk turismhistoria kommer att utökas fortlöpande
(listningen är kronologisk men inleds med en svit artiklar ur Svenska Familj-Jornalen, här kallad SFJ)

(Gotlands Tidning, 1867-1888, finns numera tillgänglig digitalt)

Jungfrutornet i Wisby / Th. SFJ 1866:69-70.
Carl Säve. SFJ 1866:227-228. "Gotland är af alla, som gästat denna ö, beprisadt som ett verkligt godt land, en »Östersjöns perla»."
Wisby. SFJ 1866:296-298.
Wisby från norra batteriet / A. E. SFJ 1870:152-153 (illustrationen finns på s. 152).
Stora Carls-ö. C. J. Bergman. SFJ 1873:371-374.
Visby ringmur. C. J. Bergman. SFJ 1874:22-23.
Visby ringmur. II. C. J. Bergman. SFJ 1874:47-50.
S:t Maria eller Vårfrukyrkan i Visby. C. J. Bergman. SFJ 1874:199-203.
Högklint. I närheten af Fridhem, söder om Visby. C. J. Bergman. SFJ 1874:310-311.
Röfvar Liljas håla. I närheten af Fridhem och Högklint, söder om Visby. C. J. Bergman. SFJ 1874:364-366.
S:t Nikolaus. Dominikanerkloster-kyrkan i Visby. C. J. Bergman. SFJ 1875:106-111.
Hoburg på Gotland. C. J. Bergman. SFJ 1875:204-207.
Lilla Carls-ö. Vid Gotlands vestra kust. C. J. Bergman. SFJ 1875:364-365.
Utsigten från Klinteberget. C. J. Bergman. SFJ 1877:264-266.
Helgeandshuset i Visby och dess kyrkor. C. J. Bergman. SFJ 1878:209-211.
Strandgatan i Visby. I. C. J. Bergman. SFJ 1879:80-83. I denna svit om Strandgatan ingår 16 illustrationer av C. S. Hallbeck!
Strandgatan i Visby. II. C. J. Bergman. SFJ 1879:143-146.
Strandgatan i Visby. III. C. J. Bergman. SFJ 1879:212-214.
Strandgatan i Visby. IV. C. J. Bergman. SFJ 1879:336-338.
Snäckgärdet, norr om Visby. C. J. Bergman. SFJ 1881:17-19.
Gotska Sandön. Några strödda anteckningar. C. J. Bergman, SFJ 1881:272-275.
Fårö. C. J. Bergman. SFJ 1882:164-167.

Albert de Rochefort Jouvin, Le voyageur d'Europe. Tome III. Paris 1672. S. 583-624 om resa Helsingborg - Kristianstad - Ronneby - Kristianopel - Kalmar Dalarö ("Dalerh") - Stockholm s. 602ff, bl.a. om Chipsholm (dvs Skeppsholmen!) - Visby.

Carl von Linné, Öländska och Gothländska Resa (1751)

Jonas Carl Linnerhielm, Bref under nyare resor i Sverige. Stockholm 1806.

Bohlin, Abraham, Handbok för resande i Sverige. Uppsala 1838. S. 375-386 om Gotland.

Samuel Laing, A tour in Sweden in 1838. London 1839. (S. 298-332 - se överst s. 332: "I left Gottland with regret".)

Louis Léouzon le Duc, La Baltique. Paris 1855 (resa ca 1842). Om Gotland på sidorna 80-106.

Selina Bunbury, A summer in Northern Europe, including sketches in Sweden, Norway, Finland, the Aland Islands, Gothland &c. Vol. 1. London 1856 (resa 1851).

Handbook for northern Europe. London, John Murray 1848.S. 287: The Island of Gottland.

Robert Colton, Rambles in Sweden and Gottland, by Sylvanus. London 1847 (reste 1846). En intressant text kring Coltons bok finns i vol. 8 av The Ecclesiologist från 1848 (S. 205-216).

Thomas Milner, The Baltic. Its gates, shores, and cities. London 1854. Start. "Goodland"

Robert Edgar Hughes, Two summer cruises with the Baltic fleet, in 1854-5, being the log of the 'Pet' yacht. London 1855. Start.

Charles Loring Brace, The Norse-folk; or, A visit [1856] to the homes of Norway and Sweden (New York 1859). PDF (537 s.)
Chapter XXXII: The Island of Gottland.

John Willis Clark, Joseph William Dunning, A long vacation ramble in Norway and Sweden, by X and Y. Cambridge 1857. (Resa 1856) Start.
Läs mer: Okända engelsmän på Gotland 1856. Av Bengt Stolt (Gotländskt arkiv 1980, s. 91-93).

Visby, S:t Katarinas kyrkas ruin, ur verket Sverige framstäldt i taflor, 1856.

Gotland (Gottland) på "Res-Karta öfver Sverige" (1856)

Maria Frances Anderson (Hill), The Baptists in Sweden. Utgiven ca 1860. Boken finns ej på svenska bibliotek. S. 148ff: "The island of Gottland".

Horace Marryat, One year in Sweden. Vol. 2. Resa 1860. Ett år i Sverige. Senare delen. Stockholm 1863. Chapter LIII och framåt närmare 70 sidor om "Götland"!

C. G. Brunius, Öfverblick af skrifter och planscher rörande Gotland. S. 1-30 i förf:s Gotlands konsthistoria, del 1. Lund 1864. S. 31-47: Blick på Gotland. Nu även i Wikisource!

Gottland. S. 153-167 i boken Sverige - uddrag og oversættelser af forskjellige forfattere. Christiania 1869.

Alfred Theodor Snöbohm, Gotlands land och folk. Örebro 1871.

William Pembroke Fetridge, Harper's hand-book for travellers in Europe and the East. Being a guide through Great Britain and Ireland, France, Belgium, Holland, Germany, Austria, Italy, Egypt, Syria, Turkey, Greece, Switzerland, Tyrol, Denmark, Norway, Sweden, Russia and Spain. Vol III, Switzerland, Tyrol, Denmark, Norway, Sweden, Russia and Spain. (1881). Även vol. I och vol. II finns tillgängliga.
Ett avsnitt om Gotland börjar här.

Torbern Fegræus, Gotland och Visby, STF:s årsskrift 1887, s. 15-20.

Lilly Engström (om Gotland) En sommarvandring 1890, STF:s årsskrift 1892, s. 140-154.

Herman Hofberg, Genom Sveriges bygder (1896). På s. 320-342 finns avsnittet om Gotland.

Feriekurserna i Visby. S. 567-569 i Svensk läraretidning 1898, nr 36 (7/9 1898)

Hjalmar Söderwall, En sommarresa [till Visby] med mina skolgossar. Svensk läraretidning 1900, s. 214-215

Sophus Halle, Indtryck fra Visby, Illustreret Tidende, årgång 45, nr 51, 18/9 1904, s. 834-836.

John Kruse, Visby-tankar. Ord och bild 1906, s. 625-630.

Erik Åkerhielm, Vår sommarsaga från Gotlands kuster, STF:s årsskrift 1905, s. 32-75.

J. E. Ljungqvist, Från en resa på Gotland sommaren 1907, STF:s årsskrift 1909, s. 48-67.

Algot Ruhe, Lifvet på Gotska Sandön, vår nya nationalpark. STF:s årsskrift 1912, s. 81-104.

K. H. Wöhler, Karlsöarna, STF:s årsskrift 1912, s. 105-114.

Louis Sparre, Visby och dess fornminnen. Ord och bild 1912, s. 129-138.

Klas Hedström, Sundsvall-Gotland, med öppen båt sommaren 1911, STF:s årsskrift 1913, s. 230-240.

Per Josef Enström, Med lanthamnsbåten Gottland runt, STF:s årsskrift 1918, s. 231-249.

Ezaline Boheman, En semesterresa till Gottland, STF:s årsskrift 1920, s. 292-294.

Capitals of the northlands, tales of ten cities, by Ian C. Hannah. London 1914.

Nordisk familjebok, Uggleupplagan, omfattande artikel från 1921 om Visby (spalt 796-805 samt flera planschsidor).

Albert Engström, Gotska Sandön, Ur AE:s Adel, präster, smugglare, bönder (1923)

Erik Åkerhielm, På studiefärd bland gotländska fiskare och fiskelägen. STF:s årsskrift 1925, s. 208-227.

A Satchel Guide to Europe, av William James Rolfe, William Day Crockett. 1930. S. 450: "Quite as interesting to the tourist of Sweden as is the trip to Gotland, is a visit to the province of Dalecarlia.")

John Nihlén, Ett tältläger på Gotland. STF:s årsskrift 1931, s. 324-328. (Burs socken)

Bulverket i Tingstäde träsk. STF:s årsskrift 1932, s. 344-346.

Karl-Erik Näsmark, Med 167 Norra latinare till Gotland. STF:s årsskrift 1935, s. 355-357.

Gunnar Skoglund, Luftresa till Gotland. STF:s årsskrift 1935, s. 379-390.

STF:s årsskrift 1940, med tema Gotland. Innehåller bl.a. en historik 1889-1940: Den gotländska turistverksamheten, av C. E. Ekman (s. 293-300).

Elisabeth Olesen, Adventure guide to Sweden. (Hunter) 2005. S. 211ff: The province of Gotland.

Hansestaden Visby. Folder från Gotlands kommun 2005. PDF här.

Adventure Guide Scandinavia, av Henrik Berezin (2006). S. 148-164: Gotland.

Vykort från tidigt 1900-tal - Hälsning från Rosornas stad

Lite historisk statistik från 1993 - de sju gotländska attraktioner som registrerade flest (betalande) besökare 1 maj - 15 sept. 1993*

Lummelundagrottorna 103,400
Kneippbyn Sommarland 62,000
Fornsalen, Visby 61,300
Bungemuseet, Fårösund 41,800
Bläse kalkbruksmuseum 25,500
Krusmyntagården, Brissund 23,500
Stora Karlsö 12,700

* Enligt Lasse Brynolfs bok "Gotland, Turist- Cykelguide" från 1994, s. 42.

Skrivet på senare år:

Andersson, Lisa, Mord i Mari Jungstedts fotspår. En etnologisk studie av en gotländsk temakarta. Kandidatuppsats, Stockholms universitet, 2008.

Johansson, Carina,
Visby visuellt - föreställningar om en plats med utgångspunkt i bilder och kulturarv. Linköpings univ., Klintehamn 2009. (Doktorsavhandling)
I Gotlands Allehanda från 24/8 2004 ges glimtar av avhandlingsarbetet i artikeln "Forskning visar en brokig bild av Visby" (Roland Olsson).

Norrby, Anna-Carin, "Varje lärare bör känna Gotland" - "Det idealiska semesterlandet med de rika minnena" : Gotländsk skolresehistoria 1900-1940.
Kandidatuppsats vid Högskolan på Gotland, 2011. (fulltext)

Fler litteraturtips om Gotland - från Biblioteken på Gotland

Gotlandsturism över tiden (Livskvalitet och rekreation i Östersjömiljö - en tredjedel av Hgo:s forskningsplattform "Kultur som drivkraft för utveckling" - med stöd från KK-stiftelsen)

Rusens och urinens stad

På helagotland.se finns Wiveka Schwartz' historik/debattartikel Burmeisterska huset och plastpalmer i världsarvet, publicerad 4/9 2009 i Gotlands Allehanda.

Visby vallgravar - kulturhistorisk dokumentation (2010, 52 s.)

Gustaf Sjöberg, Besökare på Gotland. En studie av relationen mellan förväntningar och upplevelser. Lic.-avh., Uppsala 2011.


Upp igen!

Carl-Henrik Berg - etnolog, turismforskare, bibliotekarie