Om Skridskopaviljongen på Kastellholmen, ur kalendern Polstjernan 1885, s. 69-72:


Stockholms Sportslott.


Sedan svunna sekler ställer sig Stockholm såsom sportens stamort. Svenska Segelsällskapet, Stockholms Simskola samt synnerligen Stockholms skridskoklubb skola städse synas storartade såsom stockholmarnes sjelfständiga skapelser.

Somliga städer, såsom Skenninge, Sköfde, Skråköping, sakna såväl söt- som saltvatten sjösamladt. Sådana  städers skolungdom, syfröknar, slödder samt stormän se sålunda sällan, såvida sakförhållandet strängt skärskådas, simskolors själsstärkande sport samt skridskobanors synnerligen svärmiska sällskapslif.

Samhällen, som sakna sjösport, skola snart se sina söner smutsiga, sömnaktiga, sjukliga, sinnesslöa, supiga samt slutligen som sängliggande sjukhushjon.

Sydliga stater, såsom Spanien, Schweiz, Serbien, samtliga slaviska stater, sakna sportväsen, säger statistiken. Skärskådas Skandinavien särskildt,  ställer sig saken sålunda: sämst står södra Sverige såsom sportort. Skåningen, såsom säflig, saknar sportsinne. Senfull, stark, saknar smålänningen sörmlänningens smidiga skepnad.

Såsom sjösportidkande stad står Stockholm snart sagdt solo. Sundsvalls sportverksamhet stiger. Så sägas sundsvallsborna sistlidna sommar sändt storsultanen sextiosju stycken stiliga, sjövana sjöbussar, som skola, sedan sudanska striderna slutat, starta såsom slagfärdiga, segervana sjösoldater, sidosättande sultanens svarta sjögastar.

Som skidlöpare synas sydlapparne sjelfskrifna, som skälskyttar samojederna.

Stockholms skarpskytteförening, som skapat skolungdomens skjutöfningar, skall samtiden städse sentera. Skjutöfningen stärker småningom synorganen, stålsätter sinnet, stadgar synbarligen skolgossens sympatetiska samt symmetriska själsutveckling, stimulerar smärre sjukdomar [!] samt skänker Sverige slutligen skickliga skyttar, som segerrikt skola strida sedan stridsluren skallat.

Sista ståndsriksdagen (sextiosex) sökte skridskofabrikanten Simon Smitt sexhundrasjutiosex speciers statslån. Stockholm skulle skaffas skridskobanor. Ständerna, som saknade säkerhet, skrinlade sportfrågan, som sedan syntes spolierad.

Sistlidne sensommar såg Skomakarekällaren [se Slottsbacken] sex sportmän samlade: "Stockholms skridskoklubbs" stadgar skulle stipuleras (sanktioneringen skedde sjuttonde september). Som sällskapets sekreterare syntes samme Smitt, som sökte statslånet sextiosex. Smitt, som samlat stora summor såsom skridskofabrikant, skulle sjelf såsom styresman sopa, snöploga, sköta skridskobanorna samt sälja skridskor. Skridskoklubben skaffade sig  Skogsinstitutets sköna strand, som snart såg samlade Stockholms samtliga skridskoåkare.

Snart syntes som sväfvande sylfider skolflickor, stora som små, stålskodda skära sjöns spegelblanka silfveryta.

Sådan syn smittade, såsom Smitt, ständigt sannspådd, sagt skulle ske. Skridskosporten spred sig, synnerligen sedan stadsmyndigheterna skaffat Stockholms Skridskoklubb särskilda strandplatser, som ständigt som ständigt stå spegelblanka. Sotargossen, som saknar slantar, samt snobben, som sprättar söndagsklädd, sporta samtidigt.

Stockholmare, som senaste senvintern spatserade Skeppsholmens sköna strandväg, stannade snart, seende sjungande sjömän,  som skottade snö, stärkte "svagisen" samt snickrade sittbänkar. Sveriges styresman, slottssamhället, societeten samt Stora sällskapet skaffade sig sin storartade skridskobana samt sitt ståtliga Sportslott, sällsamt suplerande skeppsholmska sydstrandens skönhetsdrag (se sextionionde sidans skiss).

Spaniens smått sensibla,  Syditaliens slappt schablonmessiga samt Sveriges strängt seriösa stilriktningar synas såmedelst synnerligen symmetriskt sammansmultna. Sträfvandet, städse ställande sedvanliga stenhusmurare som skuggfigurer, skall en tid sentera. Skimrande sekularfester skola skänka Stockholms Sportslott stegrad storhetsglans. Så skall ske!*

S-s. [= Fredrik Svenonius]


* Polstjernans utgifvare, som anmodat en framstående sportman att skrifva denna artikel, bad honom börja den med bokstafven S. Som man ser, har han bokstafligentill slut. Vi införa emellertid detta språkfåneri, då det kan gifva väckelse till tankeöfning, men med reservation mot åtskilliga gjort detta från början oriktiga uppgifter och data.

Stockholms Sportslott, som rymmer en större salong och fyra mindre rum, utom tornrummen, är uppfördt å Kastellholmens norra strand, straxt invid bron, som förbinder denna holme med Skeppsholmen, och beherskar sålunda genom sitt läge den isbana, der Kungliga Skridskoklubbens ledamöter utöfva sin uppfriskande sport, samt, hvad som dermed sammanfaller, den hamn, der Kungliga Svenska Segelsällskapets vackra kuttrar, hvilka om sommaren svärma omkring i Stockholms skärgård och ibland äfven gå på verkliga långturer, hafva sin ankarplats. Det är dessa båda sällskap i förening som låtit uppföra Sportslottet efter ritning af arkitekten
A. E. Melander och under ledning af byggmästaren N. J. Carlstedt.

Statens fastighetsverk om Skridskopaviljongen.
Eva Molander, En borg i innersta skärgården (Kulturvärden nr 4 2000, s. 28-31) PDF

 


Copyright 2007, Carl-Henrik Berg

Sidan kontrollerad 2007-03-19